12 maj Internationella Fibromyalgidagen

Fibromyalgi - är en långvarig smärta i kroppen.
Om man får fibromyalgi har man värk i stora delar av kroppen. Smärtan kan finnas hela tiden eller komma och gå. Fibromyalgi drabbar oftast kvinnor, nio av tio är kvinnor. Sjukdomen debuterar oftast i unga år eller i medelåldern.

Det kan finnas flera orsaker till att man får fibromyalgi, till exempel stress, enformiga rörelser eller långvarig värk på samma ställe i kroppen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor i andra åldrar och män kan få sjukdomen. Smärtan finns både i vila och i rörelse, men ökar oftast vid ansträngning.

Fibromyalgi innebär att man har långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen, tillsammans med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.
För att man ska få diagnosen fibromyalgi ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med lokala eller utbredda muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mera uttalad och mera utbredd. Om man har fibromyalgi reagerar man kraftigare än vanligt på smärta. Smärtan sprider sig också lätt till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande. En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck som inte brukar vara smärtsamma gör ont. Det finns inte något blodprov som styrker diagnosen.

 

1. Utbredd smärta i minst 3 månader. Smärtan ska ha funnits på båda sidor av kroppen, ovan och under midjan samt längs ryggraden.

2. Förekomst av ett visst antal triggerpunkter (tender points). Triggerpunkter är 18 väldefinierade punkter, nio på varje sida av kroppen, som gör ont när man trycker på dem. För diagnos krävs att minst 11 av dessa 18 punkter är ömma.

Ordet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Sjukdomen har funnits länge men först på 80-talet accepterats som en diagnos. Idag är fibromyalgi välkänt, om än omtvistat. Det finns kriterier för att ställa diagnosen och även behandlingar som kan hjälpa. Sjukdomen tillhör de lokala och generella smärttillstånden.

Behandlingen går ut på att hitta sätt för varje individ att hantera sin sjukdom och att lindra värken. "Smärtskolor", där man får lära sig hantera sin värk har visat goda resultat. Fysisk aktivitet har visat likvärdiga resultat som medicinsk behandling. Det handlar i första hand om lågintensiv träning av styrka och uthållighet. Träning i varmvatten brukar föredras av många, massage kan även ge positiva effekter. Andra behandlingsalternativ är TENS, transkutan nervstimulering, och akupunktur. Det viktigaste är att hitta något som passar dig som individ, det som passar för en kanske inte fungerar på någon annan. Så gör det som känns bra, för just dig.

 

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.